Ibland kan jag bara spy på den här att-vara-så-himla-speciell-hetsen! Man vill synas, ha bekräftelse, leva ett annorlunda liv, vara omtyckt, ha många vänner, vara snygg usw.
Ok, alla behöver vi ju bekräftelse, även jag. Men i dagens samhälle verkar detta behov vara oändligt! Facebook och bloggarna tar över våra liv. Istället för att leva dem, så måste vi berätta för världen vad vi gör hela tiden! Jag njuter av livet, uppdaterar jag min fb med och så sitter jag inne på internet. Hur mycket njuter jag av livet då??!
Vem bryr sig egentligen om vad jag gör och hur mycket bryr jag mig om vad andra gör hela tiden? Vi tror att vi är så himla speciella och så stora på denna jord. Men egentligen är vi bara som små utdragna fisar i rymden. Med någon slags mening, ändå. För det tror jag ju någonstans, att det finns någon mening med våra liv. Ibland tvivlar man ju på det också, men om det inte vore så så skulle ju allt vara fantastiskt (bedrövligt) meningslöst!
Jag är också fast i detta bekräftelse-träsk, "surprise"! Men jag vet om det, och tänker göra något åt det! Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag tänker ta en paus från detta förbaskade internet! Börjar med några dagar och sen får vi se hur det går. Det bästa vore ju att flytta ut till en stuga i skogen, där inget internet finns. Men, utmaningen blir väl desto större om jag bor kvar i stan, så därför tänker jag göra det.
Suck. Suck. Suck. Ja, jag suckar över de här sjuka i-landsproblemen som vi skapar oss! Men det kanske bara är jag? Som är född i fel tid (eller fel land)?
Åh, du har så rätt! Jag vet inte hur många gånger jag har bestämt mig för att börja leva mitt egna liv riktigt ordentligt, istället för att sitta och läsa om hur andra människor lever deras. Men det är svårt att ta steget, det är det, och till slut är man ändå tillbaka i det där 'maniska' följandet. Måste säga att jag nästan blir lite avundsjuk på dig som verkar så beslutsam, heja dig!
SvaraRaderaHehe, jag förstår dig HELT Elsa! Jag får också såna där ryck av internetbekräftelsehat hela tiden. Vansinnigt stressande! Men oroa dig icke, befrielsen är nära! ;D
SvaraRaderaFöresten, som vi pratat om många gånger om att bli äldre...kolla in det här:
SvaraRaderahttp://blogg.yourlife.nu/avig-maria/2010/10/04/att-bli-aldre/
Jag kom på att kommentaren jag skickat nog inte kommit fram...
SvaraRaderaVille bara säga att jag verkligen håller med! Så sant, och så dumt med denna bekräftelse hets!
Ag, blir nyfiken på vem du är? Ja, ibland kan jag vara beslutsam. Men ibland är det svårare, det är väl bara att ge tusan på att klara't så gör man det!
SvaraRaderaMoraena, skönt att jag inte är ensam :). Jag vet, det är verkligen stressande!
JO, så sant! Grym blogg av Maria! Den har jag totalmissat!