Jag har ett minne

av när jag och familjen är på en restaurang uppe i Västerbotten. Jag är kanske 10 år. Alla i familjen beställer spaghetti och köttfärsås. Av den enkla anledningen att det är billigast på menyn. När vi väl får in maten efter många minuters väntan och ska börja hugga in så upptäcker mormor att hon har ett hårstrå i köttfärssåsen. I samma veva så känner jag ett strävt hårstrå på tungan som jag drar ut och tittar på, säkert 20 cm långt! Och sedan får även syster, mor och far smaka på den hemska upplevelsen av hårstrån i maten. Bror och syster nr 2 minns jag inte hur det gick för. Men jag minns att det var en hel massa hårstrån iallafall.
Vi klagar ju givetvis på detta! Och kyparen ber så hemskt mycket om ursäkt och säger att vi ska få en rejäl kompensation. När vi sitter där och väntar på vad kyparn ska komma tillbaka med byggs förväntningarna upp. Kanske får vi avdrag på notan, i "bästa fall" får vi in en helt ny rätt som är helt utan hårstrån, eller så får vi presentkort på att äta där igen (vilket i och för sig inte var en av de högsta förväntingarna) eller så får vi en jättesmarrig bakelse?

När kyparen kommer tillbaka. Håller han i ett fat. På det här fatet ligger 7 st ballerinakex. Ett till oss var.

Behöver jag ens nämna att vi aldrig satte vår fot där igen?