Pension.

18 kr/mån kommer jag att få leva på när jag blir skruttig tills jag dör om jag inte fortsätter att arbeta! Ibland kan det kännas som att man är en slav under pengasamhället. Så mycket tid som man måste spendera på sitt jobb för att få en vettig pension. Och ändå måste man samtidigt leva här och nu. Vill man verkligen jobba heltid och inte ha ork över till att göra det man verkligen vill, det man drömmer om utanför jobbet? Ska man inte få leva på riktigt när man är ung?
Det är ju inte ens säkert att man lever om 60 år. Spara, men ändå hinna leva av det man tjänar nu och få över till ålderns höst. Och inte att förglömma, ge till dem som bättre behöver det. Egentligen tror jag att man klarar sig fint på en 70 % lön (ja det beror ju iofs på vad man jobbar med) men man anpassar ju sin inkomst efter sitt liv. Och det är ofta mycket strunt vi köper för pengarna, som vi kan vara utan. Konsumtionhetsen får mig verkligen att spy! Det ytliga livet ger inte själen någon tillfredställelse. Jag skulle önska att pengar och materiella saker inte hade sådan makt över människor. Vad fria vi skulle kunna vara. Jag tror fullt på att en annan värld är möjlig med ett annat fokus; andlighet, medmänsklighet och kärlek.