Tisdagen den 20 Maj 2008

Var en stor dag. En regnig sådan. Klockan var 13.00 och jag satt som vanligt i mitt lilla hörn och funderade. Ett hörn i min lilla lya på en gata i Umeå. Jag satt och funderade på nutidens människor och deras företeelser. Skulle jag göra likandant? Haka på trenden? Eller skulle jag total vägra?

Jag ville ju egentligen vara kärringen mot strömmen och inte den som vände kappan efter vinden. Men. Det kanske inte var så farligt ändå. Om jag gjorde det denna gång. Jag kunde ju iallafall testa. Så jag visste vad det handlade om och sedan ta ställning, om jag skulle fortsätta eller inte. Jag bestämde mig för att göra det. Att skaffa en blogg.

Men vänta nu.... tänker Du, var det vad detta handlade om? Den stora dagen i Elsas liv för snart 2 år sedan? Handlade det bara om att hon skaffade en blogg?

Kanske var det så att det egentligen var något mycket större som egentligen inträffade. Kanske inte. Kanske var det bara ett billigt knep att få Dig att fortsätta läsa. Kanske inte.
Frågorna låter jag vara obesvarade. Det blir mer spännande så.
Vad jag ville ha sagt någonstans är att det faktiskt finns en gräns för hur privat man får vara på en blogg. Tycker iallafall jag. Jag menar vem som helst kan ju faktiskt läsa.

Det är lite därför jag har valt att vara relativt hemlig med min blogg och endast låta några få utvalda få läsa. Det mest privata lämnar jag ju såklart i min dagbok och det jag skriver här skriver jag i just den vetskapen om att vem som helst faktiskt kan hamna här och läsa mina rader.

Men den dagen då jag kom på att jag skulle skaffa en blogg, var inte självklar. Jag fattade faktiskt inte vitsen med att låta andra läsa ens tankar. Varför skulle man vilja det? Varför pratar man inte bara istället med dem som man vill ska få veta dem?

Efter lite funderingar så tror jag att det går att få ur sig tankar på ett helt annat sätt genom att skriva ner dem. Och vissa saker vill man få ur sig så att andra kan få ta del av dem. Någon slags bekräftelse på att man finns kanske man skulle kunna säga. Även om det är ganska självklart att man gör det för dem som vet att man finns.

Nu babblar jag bara en massa och jag vet inte om denna blogg har sådan stor betydelse för mig egentligen. Men det jag vet är att jag tycker att det är väldigt kul att skriva och har utvecklats en hel del genom det sedan mitt första blogginlägg Tisdagen den 20 Maj 2008. Så jag tror inte att idén som slog ner i mig som en "blixt från en klar himmel" var så tokig ändå.